popens derivata
plid var nyligen och såg Efterklang på KB och förundrades över att det var så få randiga tröjor där.
Efterklang som är pop och allt, menade han.
Det kan vi kanske låta vara osagt, men aldrig desto mindre - vart är popen på väg?
Först en grundanalys. Popens stil är något av oskuldskulten i modern och inverterad form.
Det vill säga att man strävar efter att likna det mest oskyldiga man känner till i samhället.
Konsensus tycks ha landat kring flickor och tanter. Männen har det lite snävare, för vad är mindre rent och oskuldsfullt än en gubbe? Pojkar går väl an, men inte gubbar.
I en del kretsar är det följaktligen kutym att referera till sig själv som Pojke/Flicka och ej att förglömma det numer tämligen stigmatiserade "flikka", för att liksom påminna om att här är man minsann så ung och oskuldsfull att man inte ens kan stava rätt.
Morrissey's poppiga fans har mindre sex, som kanske bekant är från den där artikeln som blänkt runt på nätet, och tar vi det för en sanning så säger väl även det något om hur det ligger till i lägret. Rädslan för det smutsiga och hemska är allestädes närvarande!
Allting kan gå till överdrift, och popen är förstås inget undantag. Två personer i min omgivning har vid tillfälle blivit så pop och tantiga och oskuldsfulla att de helt slagit knut på sig själva, gjort ett virtuellt steg bak i tiden och slutat lyssna på pop för att istället gå över till riktigt tantig musik och se ut som hämtad direkt från 50-talet.
Men allt detta sammantaget som ett dokument över hur saker och ting varit fram tills ungefär nu, vart är saker och ting på väg nu? Vilken är popens derivata?
De randiga tröjorna jag älskar kanske blir sällsyntare som följd av att folk kommer på att andra har det och det blir ju inte lika roligt när någon annan också gillar det.
men vafan, ärligt talat så har jag ingen aning
Efterklang som är pop och allt, menade han.
Det kan vi kanske låta vara osagt, men aldrig desto mindre - vart är popen på väg?
Först en grundanalys. Popens stil är något av oskuldskulten i modern och inverterad form.
Det vill säga att man strävar efter att likna det mest oskyldiga man känner till i samhället.
Konsensus tycks ha landat kring flickor och tanter. Männen har det lite snävare, för vad är mindre rent och oskuldsfullt än en gubbe? Pojkar går väl an, men inte gubbar.
I en del kretsar är det följaktligen kutym att referera till sig själv som Pojke/Flicka och ej att förglömma det numer tämligen stigmatiserade "flikka", för att liksom påminna om att här är man minsann så ung och oskuldsfull att man inte ens kan stava rätt.
Morrissey's poppiga fans har mindre sex, som kanske bekant är från den där artikeln som blänkt runt på nätet, och tar vi det för en sanning så säger väl även det något om hur det ligger till i lägret. Rädslan för det smutsiga och hemska är allestädes närvarande!
Allting kan gå till överdrift, och popen är förstås inget undantag. Två personer i min omgivning har vid tillfälle blivit så pop och tantiga och oskuldsfulla att de helt slagit knut på sig själva, gjort ett virtuellt steg bak i tiden och slutat lyssna på pop för att istället gå över till riktigt tantig musik och se ut som hämtad direkt från 50-talet.
Men allt detta sammantaget som ett dokument över hur saker och ting varit fram tills ungefär nu, vart är saker och ting på väg nu? Vilken är popens derivata?
De randiga tröjorna jag älskar kanske blir sällsyntare som följd av att folk kommer på att andra har det och det blir ju inte lika roligt när någon annan också gillar det.
men vafan, ärligt talat så har jag ingen aning
0 Comments:
Skicka en kommentar
<< Home