Om livets mindre viktiga saker:

Efter att ha tagit en kvällskurs i "management, economics and profiling" har jag insett att vi behöver lite nya toner här på flufcopter. En it-konsult hade kanske slängt ur sig sådana saker som "Det är dags för ett nytt fräscht koncept" (givetvis sagt med den där trevliga stockholmskan vi alla älskar). Jag ska även tillägga att jag snackar skit, ny till det riktiga inlägget:

Saker man under barndomen tyckte lät gjutna men som sedan visade sig tämligen verklighetsfrämmande:

Det finns en del att gå igenom... får väl börja med ett slags projekt jag och min bror hade någon gång för hur längesedan som helst:
Det hela gick ut på att jag av någon med alltför dåligt inflytande (Biggles-litteraturen) fått för mig att det som 6-åring gick alldeles utmärkt att konstruera någon form av glidflygplan. Planen var tämligen enkel; ta ett styck drake i fladdrigt plastmaterial och surra fast den på ett styck späd barnarygg, spring som du aldrig sprungit förr och känn hur de alltför svaga skånska vindarna kastar dig upp i atmosfären där det kan skjutas på tyskarna... På nån jävla vänster trodde jag på fullt allvar att det skulle gå, efter tredje dagen med diverse harmlösa experiment (det där med tejp och rep var sjukt klurigt när man var 6...) konfronterade dock min pappa mig. Jag tror att detta var ett av de lite svårare kapiteln i min fars liv. "Hur får jag ungen att förstå att han är helt ute och cyklar och skulle blivit utskrattad i tv, utan att han växer upp med bestående men". Efter någon form av hint insåg jag väl att det nog inte var det mest vettiga att spendera tiden på varför jag istället började skriva dikter och dricka rödvin men mer om detta en annan gång.

Nu till något annat, världens kanske mest osexiga man...
Efter att ha fantiserat om att jag, tvärtemot vad verkliga livet indikerar läser någon form av musikanalytisk utbildning har jag valt att tolka Cornelius när han med sin ganska släpiga röst rosslar fram en massa strunt om nymfer hit och Bachus dit. Hade mannen varit i liv hade hans raggnignsfärdigheter ställts i en något dålig dager taget den moderna kvinnan i betraktning...

"Låtom os gå ned till vattnet, så du kan låta din bröst guppa i vattnet och vinden kan omfamna dig och mig" osv.
"Ehh... nej"
"Kom igen, jag citerar Bellman?!"
"Ehh... nej"

Folket på bilden har inget med Cornelius att göra men ber att få hälsa ändå!

Nej du Herr Cornelius, det håller inte. När jag själv är ute på de lite mer romantiska stråket litar jag helt och fullt ut på min oemotståndliga charm...

"Nämen hej, vad gör en sån som du här? Vad sägs om att jag går igenom tarmkäxets relationer i abdomen" (till detta läggs en ögonblink och sen är hela kalaset rott i hamn)

Nu skiter jag i det här och går och spelar tv-spel...