Fler äventyr i bloggvärlden:

Jag har fortsatt min resa bland andra, för mig tidigare okända bloggar. Det lämnar en lite konstig känsla i magen... De känns nämligen väldigt annorlunda än flufcopter. De flesta tycks gå ut på att skriva små inlägg om triviala saker i vardagen och sedan göra sig lustig över dessa. Det är ju förvisso ganska ocharmigt det här med att hävda sig själv (och ja, vårt bloggande är kanske inte så annorlunda egentligen...) men ändå. Det här med vad som postas på andras bloggar känns just nu mycket som hämtat ur saker jag skriver i mina anteckningsblock... Jag har under mer (eller mindre) stabila perioder av mitt liv burit runt på diverse anteckningsblock som jag klottrar i och det är ju inte direkt planen att någon annan än jag skall läsa innehållet... Jag kan få för mig att skriva under lite olika tillstånd, t.ex. en kväll där jag stökar runt i Malmö-natten och är sjukligt berusad (skrev så sent som i lördags, lite mysigt anspråkslöst att: "jag är BÄST" med stora bokstäver, angav till råga på allt plikttroget tidpunkt för anteckningen, som jag alltid gör). En annan iakttagelse är att det krävs ca 4 miljarder läsare (inte långt därifrån) för att få kommentarer, och det är ju lite synd. Visst, vi har fått fler som läser det här men... ja, vi lär inte uppnå kritisk massa inom en snar framtid!

Idag blir det inte fullt så naket som det brukar. Är han förresten halvt påklädd eller halvnaken?

Är oavsett bloggvärldens tillstånd tillbaka i Danmark, det är precis som i Malmö rätt kallt inomhus. Jag är hungrig och har på klassisk maner försummat studier (grupparbete) som jag således skall sitta med inatt. Jag proklamerade lite lojt för gruppen att "jag tror jag går hem och jobbar, hoppas det är ok" varpå jag traskade hemåt (vilket ju är skoj ironi på just det här med "grupparbete"). Det roliga är att jag faktiskt innerligt trodde på det där med att jag skulle hem och jobba. Eller roligt vet jag inte om det är, men spännande i alla fall.

Får slå ett slag för det här med personliga uppgifter på fluf; när jag satt på tåget i morse och surade över att det var mörkt ute + att jag lyckats spärra mitt visakort så informerade min telefon lite glatt att "jag fått röstmeddelande från igår morse". Det var från ett ex telefon. Det var inte exet som pratade utan istället en överförfriskad ung dansk som brölade fram massor med ohörbara saker och rundade av med att "jag är inte den som blir sur" och "jag älskar henne". Jag föreställer mig att han heter något i stil med "Gustav" och att han gillar att poängtera att han stavar sitt namn med v. Han är säkerligen trevlig.

Det är förresten måndag idag!