Ironin och bloggen

Så, efter populära (folkligt förankrade) påtryckningar släpade jag min kreativa ådra till bloggen för att söla ner den med kvasiintellektuella och självgoda tankar om tillvaron... men jag förstörde bloggen.
Jag hoppas att samtliga närvarande kan ha överseende med att jag laddat upp så mycket att jag bloggade sönder bloggen.

Så, hädanefter, en maktlös uppmaning till makterna som råder - låt detta vara en ironifri zon (så länge det inte är kul).