Blev det där rätt egentligen?

Two wrongs don't make a right, heter det som bekant i den stora bananrepubliken i väst. Vad är det jag har i åtanke?
Kvinnlig frigörelse! Hämndbegär! Vendetta! Allt i samma förpackning.

Jag gillar Veronica Maggio. Jag tycker att hennes Havanna Mamma är en schysst låt, men vad är det hon sjunger om egentligen?
Hon presenterar det i ett positivt sken att en kvinna lämnar sin familj för att ta hand om gatubarn i Havanna. "Jamen," kanske ni tänker, "vad är det för fel med det?"
Att fly från sin familj för att ta hand om andra barn kanske är svårt att se som psykologiskt riktigt, men det åsido handlar det här om en vuxen människa som överger sina barn för att leva ut sina drömmar.
Såsom så många män har gjort förut.

Vi är den faderlösa generationen, vi vars fäder fastnade nånstans mellan samhället och sig själva, som inte hade samvete nog att stanna kvar.
Var det så bra egentligen?

Vi har fått nya familjemedlemmar, blivit misshandlade, sett nya ställen, bott i kollektiv, blivit utslängda, sett vår trygghet ryckt från under fötterna på oss, lärt oss nya språk. Spridda intryck. De flesta av oss hade nog varit mer nöjda med en pappa som var nöjd med sin familj.

Vilket leder oss till grundbulten i detta mitt feministiska argument - handlar det om att män ska bli lika bra som kvinnor, eller att kvinnor ska bli lika dåliga som män?
Blir det bättre av att kvinnor gör om mäns gamla misstag? Blir det inte bättre om alla slutar upp med dåliga beteenden? Män mår inte bra av att bete sig illa, så varför skulle kvinnor må bättre?
Är det en frihet att kunna betrakta människor som köttpåsar man ska knulla?
Eller borde helt enkelt ingen se det så?

Drömmer om att göra crêpes i Paris istället

Den Sexiga Díalekten

Vad är en dialekt?

Varför är den så sexig?

Varför är den sexigaste klarblå?

Dessa är alla frågor vi kommer få svar på, dessa är alla frågor geas anser implicita - konkreta postulat som agerar solida grundpelare i vårt samhälle.







I liket med devisen "alla medelklasstjejer vill ha ett mulattbarn" blir alla Lundensare exotiska på annan ort, alla mellansvenskar sexigare omkring sig och alla norrlänningar snäppet snyggare så fort man vandrar söderöver.

Vi gillar det vi inte har, det vi inte känner till. Vi vill ha spridningen. Skitsamma vem du är, så länge jag inte kan känna igen dig.

Pillertrillande kvacksalveri

Woman pods!
Instant woman!
Just add water!

Jag tycker det är tråkigt att skönhets- och måbra-industrin i så stor utsträckning ska livnära sig på att de flesta kvinnor inte har fått så mycket utbildning inom naturvetenskap, och därmed inte givits ett skeptiskt sinne för saken. (I likhet med att de flesta män är hopplösa på det här med snygga kläder eller att politiskt oinsatta sväljer lockande beten)
Nu är bilden ovan ett gränsfall, det är mest att "Kvinnokapslar" låter så himla kul, men är det inte genomskinligt att kosmetikaföretagen slänger ut produkt efter produkt, ideligen med nya aktiva substanser? Är det inte synnerligen suspekt hur krämernas uppdateringsrytm tycks vara identisk med modeindustrins?

Jag sätter hellre min tilltro till apoteken när jag ska leta efter något att fetta in mitt ansikte med.

För det är det du gör, med din kräm. Fettar in ansiktet.

Mesigt

Jag hade kunnat öppna upp det här inlägget med en bild på en mes, men det kändes liksom för givet. Googlar man "mesig" hittar man många intressanta bilder. Till exempel en nordeuropéisk man i luva, en tysk stridsvagn från andra världskriget (!) och en kines med pistol.

Det ska alltså föreställa tre mesiga fenomen.

Av Påven här ovan kan vi också utröna att det är mesigt att inte ha sexuella relationer med... ja, en hel del, tydligen.

Allt detta är förstås solklara urbilder för den moderna människans uppfattning om ordet. Så om allt detta är Mesigt, hur kan man någonsin vara Tuff i dagens multimediala IT-samhälle?
Vilken slutsats kan vi dra?


Man måste vara känslokallare än folkgruppen/könet som kuvat världen, starkare och mer destruktiv än en tysk stridsvagn och tokigare än en actionkines med pistol, och man måste vara beredd att ha sex med vadsomhelst.

Jag tror jag är mesig ett tag till.

Smörhunden

Tidigare idag regnade det på ett ruskigt obehagligt sätt. Innan jag gick ut, tittade jag lite nonchalant ut genom rutan och tänkte "det är lugnt, det regnar bara lite, det nästan smeker ner, vem behöver regnkläder". När jag kom ut gick det ungefär 4 sekunder tills jag insåg att jag hade fel. Jag förvandlades i nästa ögonblick till en liten, sjukt bitter och ganska arg hund.

Det är inte lätt att bo bredvid jänkarna, nästan precis lika svårt som det är att leverera ordentligt med smör till vännerna på landet...

Nu skall vi prata om smör! Jag använder väldigt sällan smör. Vet inte riktigt varför men har övervägt om det är någon form av trots. Det känns liksom inte rätt att ha det i kylen och det känns alldeles fel att ha det på smörgås och andra liknande mat-anrättningar. Men min bror gillar smör. Han är rätt duktig på att äta stora mängder av denna vara och dessutom bibehålla både värdighet samt normalvikt. Inte dåligt med andra ord. Vi kom för övrigt under förra veckan fram till, att sminkös är det nya läkare. Precis som jag långt tidigare fann ut av att det att skriva med stora bokstäver är det nya svarta...

"Ro hit SMÖRET ungjävel!"

Nu är det dock natt och jag sitter vid mitt skrivbord och tvättar kläder. Alltså inte på skrivbordet utan nere i källaren. Det är rätt skönt att göra två saker samtidigt utan att egentligen göra något av det två sakerna, moderna maskiner är helt enkelt rätt piffiga! Ordet piffig vet jag inte var det härrör från men det är helt vilt och galet oavsett omständighet!

Åt helvete med hela skiten, vi ses!

The sound of homo

Tänker på korv.

The hills are alive! Alive with the sound of homo! And the sound is that of... schlaaageeer.

Hur fan gick det här till, frågar man sig gärna om man heter geas eller vild i förnamn. Vi förmodar, per reduktionistisk analys, komparativa studier eller gammal hederlig deduktion att man även kan heta mast.

I helgen levde kullarna på Wonk i Malmö. Lyckligtvis var det en influgen DJ från London som spelade skön house, men nånstans mellan det och min och vild's suboptimala rendering av Don't you want me blev vi enligt vanlig Wonk-sed bombarderade med Schlager. Förra gången vi besökte tillställningen valde självaste Kikki "Korv" Danielsson att hedra oss med sin närvaro. Vi var mycket glada och hon var kort, aningen korvformad (legenderna visade sig vara sanna!).

Så varför? Varför ska (manlig) homosexualitet handla i så stor utsträckning om schlager? Vad hände med att vara en skön kille med skön smak? Är det glittret? Är det transponeringen inför sista refrängen? Är det heterovakuumet som sugit in kulturen?

Frågorna hopar sig.

Men man kan nånstans i ens fruktansvärda, mörka inre ana att korven är nyckeln.

Har nu tänkt en hel del på korv. Gillar korv.

Fler äventyr i bloggvärlden:

Jag har fortsatt min resa bland andra, för mig tidigare okända bloggar. Det lämnar en lite konstig känsla i magen... De känns nämligen väldigt annorlunda än flufcopter. De flesta tycks gå ut på att skriva små inlägg om triviala saker i vardagen och sedan göra sig lustig över dessa. Det är ju förvisso ganska ocharmigt det här med att hävda sig själv (och ja, vårt bloggande är kanske inte så annorlunda egentligen...) men ändå. Det här med vad som postas på andras bloggar känns just nu mycket som hämtat ur saker jag skriver i mina anteckningsblock... Jag har under mer (eller mindre) stabila perioder av mitt liv burit runt på diverse anteckningsblock som jag klottrar i och det är ju inte direkt planen att någon annan än jag skall läsa innehållet... Jag kan få för mig att skriva under lite olika tillstånd, t.ex. en kväll där jag stökar runt i Malmö-natten och är sjukligt berusad (skrev så sent som i lördags, lite mysigt anspråkslöst att: "jag är BÄST" med stora bokstäver, angav till råga på allt plikttroget tidpunkt för anteckningen, som jag alltid gör). En annan iakttagelse är att det krävs ca 4 miljarder läsare (inte långt därifrån) för att få kommentarer, och det är ju lite synd. Visst, vi har fått fler som läser det här men... ja, vi lär inte uppnå kritisk massa inom en snar framtid!

Idag blir det inte fullt så naket som det brukar. Är han förresten halvt påklädd eller halvnaken?

Är oavsett bloggvärldens tillstånd tillbaka i Danmark, det är precis som i Malmö rätt kallt inomhus. Jag är hungrig och har på klassisk maner försummat studier (grupparbete) som jag således skall sitta med inatt. Jag proklamerade lite lojt för gruppen att "jag tror jag går hem och jobbar, hoppas det är ok" varpå jag traskade hemåt (vilket ju är skoj ironi på just det här med "grupparbete"). Det roliga är att jag faktiskt innerligt trodde på det där med att jag skulle hem och jobba. Eller roligt vet jag inte om det är, men spännande i alla fall.

Får slå ett slag för det här med personliga uppgifter på fluf; när jag satt på tåget i morse och surade över att det var mörkt ute + att jag lyckats spärra mitt visakort så informerade min telefon lite glatt att "jag fått röstmeddelande från igår morse". Det var från ett ex telefon. Det var inte exet som pratade utan istället en överförfriskad ung dansk som brölade fram massor med ohörbara saker och rundade av med att "jag är inte den som blir sur" och "jag älskar henne". Jag föreställer mig att han heter något i stil med "Gustav" och att han gillar att poängtera att han stavar sitt namn med v. Han är säkerligen trevlig.

Det är förresten måndag idag!

Om det här med känsla...

Det slår mig, efter att ha försummat studier för att läsa andra bloggar, att flufcopter är väldigt opersonligt...

Det är mest när vi är fulla/sentimentala/båda två samtidigt som det helt plötsligt skrivs om ångest, känslor och det rent personliga i livet...

Om det är dåligt? Nej, det vet jag inte riktigt...

"Naket? Ja, det också! Och med massor av känsla!"

Tar tillfället i akt och skriver något personligt: Jag är i Malmö och det är väldigt kallt inomhus, det känns jobbigt!

Om det här med nakenhet...

Flufcopter genomgår enligt analytiker på DN, en riktig guldtid! Vi är också enligt undersökningar från tv, både "fräscha" och "ligger i tiden"...
Inte dåligt alls med andra ord! Det är ju under stunder som dessa som man blir nostalgisk och tänker på svunna tider samt andra saker som skänker perspektiv åt tillvaron.

Jag minns en gång för länge sedan, och länge innebär att jag med största sannolikhet hade en ålder som kunde skrivas med en siffra och att jag rätt nyligen börjat skolan. Det visades film på tv. Det handlade om någon form av riddare men detaljerna är rätt suddiga. Jag kommer dock ihåg att under en scen så var det dagen innan riddaren på någon vänster skulle ut och slåss (och dessutom med största sannolikhet utsättas för våld av sådant slag att han skulle sluta vara riddare och generellt sluta vara över huvudtaget). Dagen till ära befann han sig i en sängkammare med någon form av älskarinna och paret försökte verkligen förmedla hur enormt förälskade de var. Det var fint och så, och i allra högsta grad passande för riddarfilmer, kruxet var dock att de satt och tittade varandra djupt i ögonen och snackade en massa om att "jag vet att jag/du skall dö imorgon men vad fan, det är ju great alltsammans så det gör ju inte så mycket" samtidigt som det gräts lite och eldstaden i bakgrunden gjorde allmänna eldstads-saker samtidigt som de båda var halvnakna (med andra ord, första gradens bröstexponering). Vad jag inte kunde förstå, var hur riddaren som satt och tittade henne intensivt i ögonen, lät bli att låta blicken glida neråt... Man är kanske väldigt okänslig för dylika scener när man är mindre, eller jag kanske var det, men än idag, när jag tänker tillbaks på det så känns det som att det var något fel med hela den scenen. Det var något lurt med det hela helt enkelt!

"Nakna? Vi? Nej, vi är inte riddare på det sättet!"

På sedvanlig basis önskas kärlek och fred!

Genier i samverkan

Flufcopter är jättebra. Vi är jättebra unga män som är bra mest hela tiden.
Idag konvergerade unga män på en jättebra dag, och det blev jättebra. Vi hann på kort tid avhandla amerikansk moralism, som är dålig, svensk militärmateriel, som är löjeväckande (vem kommer ens på Kort Lätt AttackSpade?) och att hyra pigor för svarta pengar, vilket väl inte är så bra det heller.
Flufcopter står liksom i god relief till en dålig bakgrund. Allt vi rör blir till smakliga mjölkprodukter.

Men det bästa med oss är att vi ändå kan kosta på oss att vara ödmjuka.

"Herregud, grabbar, vi är ju bra på riktigt!"

Verkligheten bakom orden

Ja, någon sann verklighet bakom ett ord finns ju inte för en postmodernist, men vad kan man egentligen ha sagt med ett uttryck som "håll dina vänner nära, men dina fiender närmare" ?

Hur håller man sina fiender nära?
Fikar man med dem för att lära känna dem?
Super man tillsammans med dem för att de ska lätta på sitt undermedvetna?
Försöker man ännu hårdare att komma dem nära för att de istället ska bli ens vänner?
Eller försöker man spionera mer på dem än på sina vänner, à la WW2?

Jag har i alla fall aldrig någonsin hållit en fiende nära. Däremot har jag många gånger varit snäll och trevlig mot otrevliga personer för att de inte ska vara så otrevliga. Nåt annat tillvägagångssätt kan jag inte föreställa mig. Det ligger ju liksom en viss distans inbakad i begreppet Fiende. Ju närmare man kommer desto mindre Fiende handlar det om. Om Nazi-Tyskland hade spenderat mer tid med att bli kompis med sina grannar istället för att ränna runt i pansarfordon så kanske de hade lyckats bättre, och fått Lebensraum inte genom vad de tog utan genom vad de fick. Nu blev det istället ett jävla larm och lidande och spionerande för att hålla sina fiender närmst. Jobbigt!
Jag tror alltså som så, att man kommer längre med kärlek än med misstänksamhet.

"Jag vet att du bara har en pungkula."

"Då ska du veta vad jag vet om Stalin!"

Det är roligast då!

sitting on the poarch, playing the banjo.

Peace out now, ya hear me
/vild

Snö!

WTF! Jag har rent faktiskt läst böcker av någon som får nobelpriset i litteratur... Inte var dag det händer, har dessutom läst hela alltet innan personen ifråga blev tilldelad priset. Jag lever i ständig symbios med kulturen!

Att börja ett inlägg med WTF talar förvisso lite emot ovanstående påstående men det är sådant man får ta. Det dåliga med det bra eller hur det nu är man säger.

"Jag hatar kultur, gör du?

Annars har det inte hänt så mycket, eller jo, en del. Lite sådär lagom kanske!

Sömn och glada gubbar är att föredra!

Tjo!

Skotten i Odense

Danmark kommer ge upphov till det tredje världskriget.

Varför tror jag Danmark kommer ge upphov till Tredje Världskriget?

Jo, för som den gode Masten plikttroget rapporterade så har Dansk Folkepartis glada (hyggeliga) ungdomsavdelning fortsatt Muhammed-kontroversen med att håna den gode profeten på en privat tillställning.
Som om det inte redan räckte.

Läckte det ut?

Det läckte ut.

Det läcker alltid ut.

Det är tillvarons ironiska utjämnande princip som ser till att så mycket gott stoff inte får rymmas i så små lokaler - det längtar efter att ta sig ut och utjämna det osmotiska nyhetstrycket! Så ut kom det.
Är det inte oskyldigt med danska småsinta ungdomar som tutar lite på skoj?
Gavrilo Princip, mannen bakom skotten i Sarajevo, var medlem i en studentorganisation, med unga människor, som hånade Österrike-Ungern när de drack absint om kvällarna! Det var inte oskyldigt, det!

"Ja okej, jag erkänner. Det var synd på en fin skjorta."

Apparaturen

Vilken är din favoritorganell?










Min är GOLGI-APPARATEN, på engelska The Golgi Apparatus. Hur kan något så litet ha fått ett så stort och sexigt namn, som låter som det åtråvärda huvudobjektet i en spionroman eller mysterienovell?

Den banala sanningen är att en italienare hittade den lille rackaren, men det behöver ju inte hindra oss från att mysa åt den hårresande tanken att det inte bara är ett sexigt och tankeväckande namn, utan att det också är ett litet postverk, ett postverk som finns i var och en av oss, i miljarder uppsättningar, i VAR OCH EN AV OSS! Miljarder miljarder små postmän som ränner runt och levererar skräp och, inte så ofta nuförtiden, post till höger och vänster. I USA blir de ibland tokiga och gör något som kallas "go postal". Då blir man fet.

Golgi-apparaten

fantastiskt

Ironin och bloggen

Så, efter populära (folkligt förankrade) påtryckningar släpade jag min kreativa ådra till bloggen för att söla ner den med kvasiintellektuella och självgoda tankar om tillvaron... men jag förstörde bloggen.
Jag hoppas att samtliga närvarande kan ha överseende med att jag laddat upp så mycket att jag bloggade sönder bloggen.

Så, hädanefter, en maktlös uppmaning till makterna som råder - låt detta vara en ironifri zon (så länge det inte är kul).

Ironin och bostaden

Livet drivs framåt genom ett gytter som stöper det i en ironisk form.
Blir du brandman blir någon av dina släktingar garanterat pyroman, ska du besiktiga lägenheter som yrke ligger de helst längst upp i huset, och din rumskamrat kommer garanterat hem just under de rara minuter då du tagit tillfället i akt för att gå på toa med öppen dörr.

De här små skevheterna i vardagen tycks vara universums sätt att jämna ut saker och ting, en slags entropi för det mänskliga varat. Dumhet flockar sig till smarthet och drar den med sig ner i smutsen, skönhet går ofelbart hand i hand med det fula och all god tillvaro ska kollapsa i det vanskliga varats entropi.

Idag var jag skogstokig och tittade på lgh, för jag behöver nånstans att bo, varpå jag i en lgh råkade på inte bara mäklaren, utan även två unga herrar som inte hade smak eller vett att gå när en ny klient dyker upp för att se på lgh.
Följande diskussion följde:

Jag - "Så det är budgivning på den här lgh?"
Mäk - "Ja, det är det. Öppen budgivning."
Jag - "Ärligt, är inte budgivning på lgh helt tokigt ur ett nationalekonomiskt perspektiv? Priserna drivs upp och värdena ökar exponentiellt istället för att följa generalprisindex. Det finns ju inte heller några alternativ till ett boende, jag menar, folk måste ju ha nånstans att bo! Helt plötsligt måste man tävla om tak över huvudet."
Mäk - "Nja, tja... alltså, det är ju marknaden som styr det där. Vill marknaden ge en miljon för den här lgh, så kostar den en miljon. Ska den bara kosta 100 papp, så är det så."
Jag - "Så du menar att marknaden förr eller senare måste stabilisera sig?"
Mäk - "Ja, det är det man ser börjar hända i Stockholms mer centrala delar nu."
Jag - "Nå, oki... men -"
Drulle 1 - "Jamen asså, d e bara att ge sig in i leken ja menar d e budgivning som gäller asså d e som ett spel asså d e som Monopol!"
Drulle 2 - *entusiastisk* "Ja för fan, d e budgivning! Vad kostar den nu, 495?"

Därefter var jag mållös och gick för att se nästa lgh.

Vad vår mindre verbalt bemedlade herre nummer 1 alltså menade är att budgivning på lgh är som ett gammalt, jättedåligt brädspel där man vet efter andra rundan vem som kommer att vinna och resten bara är ett långt, onödigt och utdraget bevis av sannolikhetens oundvikliga resultat.
Det är mer oklart vem mäklaren är i bilden som målas upp. Är det han som äger spelet och kräver kaffe och bullar för lånet?

Att bli ett med musiken...

Nu har jag lyssnat så mycket på väsen att jag känner mig som en fiol!

"Fiol var namnet, Henry Fiol. Tycker om att gå i parker, klappa små barn på huvudet samt ansa min mustasch"

Helgen som en gång var:

Tidigare idag bestämde jag mig för att blogga en del om mango-jos (jo, man får tydligen stava juice så numera...) och jag vet inte riktigt om det egentligen säger något om de gångna dagarna. Man kan ju klart alltid tillägga att det är sjukt spännande att blogga när man är full, eller, det är kanske snarare så att det är spännande att läsa hur man formulerade sig kvällen innan dagen efter... Som den konstnär jag är låter jag givetvis inlägget vara kvar, det får helt enkelt symbolisera något, jag vet inte vad men det är likgiltigt.

Åter till mango-juicen: jag har som ni säkert redan listat ut, inhandlat mango-juice. Jag vet inte riktigt varför, det blev bara så, jag såg mango-juice i en hylla och tänkte "nämen titta, mango-juice, spännande". Poängen är väl att det där med juicer av märkliga frukter eller saker inte är en nyhet! Har ju, världsvan som jag är, druckit åtskilliga liter mango-juice förr (eller, jag tycker inte det smakar fantastiskt gott, så det har jag inte...). Innan jag nu kasserar detta inlägg för att jag skrivit mango-juice för många gånger skall vi istället prata om det här med att vara glad... Jag blir t.ex. väldigt glad när jag hör Notch med "Nuttin no go so" så den har jag lyssnat på väldigt mycket de sista dagarna. Detta leder oss osökt in på ett ämne som tidigare undgått flufcopters granskning: namedropping. Geas hade någon form av namedroping-inlägg för längesedan, då vi alla bara var barn (det är ju snart 1-årsdag för fluf). Det där med namedropping är alltså något man gör för att visa sig t.ex. insatt/viktig/intresant/påläst/förmer än andra o.s.v. Jag har ingen aning om var jag vill komma med det här... så därför tänker jag namedroppa en liten passage från min fysiologibok som på ett ganska roligt sätt beskriver vad den där levern egentligen sysslar med:

"The liver also removes damaged blood cells and bacteria and detoxifies many man-made or natural organic chemicals that have entered the body"

Det är så faktuellt torrt och tråkigt samtidigt som det där med "man-made" kryddar till det hela så man blir alldeles glad! Fysiologer, de är glada och galna människor som vet var skåpet skall stå!

"Hej, jag är fysiolog!"

Nu mina damer och herrar, skall jag sova.
Kram

Utan titel

Jag är alldeles för berusad för att någon borde ta mig på allvar men egentligen så borde jag vara så jävla lycklig så att det inte finns!!! (att jag skriver en mening med 3 JÄVLA utropstecken talar sitt tydliga språk).

Den extensiella förvirringen sitter liksom i hörnan och kommer inte riktigt loss, istället är det den rent faktiska förvirringen som härjar... jag är tokglad och tokledsen på samma gång, ytterst spännande! Och detta HÖR INTE HEMMA PÅ FLUFCOPTER... shit!

"Mitt namn är Prof. Dr. Stefan Otto Sorg och det är jag som styr världen"

Hjälp!

Här går det "vilt till"®

Köpendanmark och tillbaka på mindre än 6 timmar, vilken resa!

Men fan vad där är mycket Uppsvenskar. man blir helt till sig. Inte konstigt att Guds Utvalda Folk™ inte är så populära i storfurstendömet. Det var ett evigt jävla jiddrande om väskor och latte. Ärligt talat, så jävla intressant är det inte, och vem handlar en kopp kaffe för 13 DK med visakort. De tar inte ens ditt jävla icke dankort.Ibland önskar man att det var möjligt att konvertera till hyggets folk. Men sedan såg jag svettsfogh Rasmussen på fonas jättetv, då gick det över.

I en tuff affär med en ful expedit köpte jag en tröja av märket Kronstadt.

Den är randig.

GLEEE!!!

/vild

Homotracking

Dagen har varit både sömnig och god, givetvis svårtstartad såsom den alltid är men det är priset man får betala som konstnär. Har inte lärt mig det där med kaffe än så jag får väl skylla mig själv!
Förutom att koncentrerat ha lyssnat på en liten skallig man med spännande hållning har jag även införskaffat en ny pryl. Prylen skall genom sina diverse intrikata funktioner bringa mig lycka och glädje i hemmet... Ja, som den dristige läsaren förstår har jag införskaffat en router. Detta gick till på följande sätt; jag äntrade en i förväg utvald butik och stegade bort till hyllan med dylika produkter. Efter lite funderande kom där ett butiksbiträde i 50-års åldern, för att fråga om jag behövde hjälp. Jag informerade kort om mitt uppdrag, att bringa internet till alla och envar varpå han visade att han inte hade en aning om vad han snackade om. Men i vilket fall... det visade sig finnas två likvärdiga prylar, och båda kostade lika mycket. Jag valde därför den ena helt enkelt för att den var snygg. Detta informerade jag även glatt butiksbiträdet om som drog lite märkligt på munnen.
Efter en prompt betalning tågade jag hemåt. Då slog det mig... Jag hade precis genomfört en 100% homotracking. Grunden till detta är följande:

* Jag bar rosa, förvisso helt omedvetet men... (har ju som en del vet införskaffat en del rosa plagg)
* Jag bar halsduk och den bars på ett väldigt gay sätt (förvisso snyggt)
* Min kommentar... "Jag tar denna för att den är vacker"

Med andra ord: Helt fantastiskt! Jag är så nöjd med denna dagen så att det är svårt att förstå (och då skall tilläggas att dagen ännu inte är slut)!

"Jamen jag är glad, är du?"

Kärlek

Längtan...

När man stannar upp och tänker, inser man ju strax att livet ej är fulländat utan någon form av tjänstgöring på en stor båt! Vistelsen där skall innehålla ohälsosamma arbetsställningar, dryckenskap, dåliga brudar och någon form av sliten man med bar överkropp prydd med diverse tatueringar. Mannen skall dessutom prata med brytning och ha en flykt från rostig kärlek som bakgrund och ledmotiv i livet.

Kärlekens högborg!

Här skulle det citeras en välditg fin rad av Stig Claesson men eftersom jag glömt vilken sida citatet stod på så blir det inget med den saken... Ni får helt enkelt tro mig på mitt ord i att det var ett fantastiskt citat som verkligen förgyllde tillvaron och eventuellt räddade en del små barn i Afrika!

Ursäkta, var tog min årliga depression vägen?

Hur kommer det sig att jag kan gå till en nattklubb mitt i natten och inte ha på mig en jacka? Jo, det ska jag ta och förklara för er.

Eftersom Hezbollah tillhör regerings-koalitionen har deras kille antagligen bestämt sig för att belöna svenska folket för sin insatts. Att den smorde änteligen får göra slut på sosseriet är något som sjänker strålglans till Sverige och kommer leda till evig sommar. i 4 år iallafall.

far åt helvete/ vild